Not so long ago in a galaxy just like this...
Så hände det sig att ett gäng ungdomar åkte iväg på en tur tillsammans för att fåglar och äventyr, men istället hittade sig själva.. and also a dead body.
Så då börjar vår resa och bloggandet! Enjoy!
------------------------------
Och där lämnar vi kronoparkens trygga bakgård för en tidlös
resa mot tysklands gyllene stränder byggda av urspolad öl och härskna
brattwurstar. Första frågan är dock när första toastoppet för att bajsa blir?
I rallybil numero uno så färdas moi; den ena av the mated
chefs mer eller mindre vackra kockar, herr Arne som är välkänd bland karlstads
undre värld, Miss B som enligt anonyma tips har talang som formel 1-stjärna,
och fröken Grebestad som har ett
otroligt stort tycker för langos och taggat för denna resa mer än studenter inför tentafester.
Vad går resan ut på då? Jo som det är allmänt känt så är det
ett gäng på 12 välartade flickor, pojkar, hundar och blandraser som ska på
fågelskådning ner till Tyskland under 24 h t & r. Ornitologer ända in till
ryggbrosket, så åker vi i spända förhållanden för att få se de tyska arterna
som brukar dyka upp på udda platser nära danmarksgränserna och konstigt nog
väldigt nära de klassiska ställena där vi kan köpa billig öl.
Red leader, this is gold leader, do you copy? We have
started lift off.
Efter 1 mil så tar vi poleposition. Fuck yeah!
Självklart läggs ett recept ut senare, man är väl inte dum i
huvudet och INTE tar med en matlåda på en roadtrip?
Visade sig att bara att den redan halvnakna kocken var ensam
att ta med matlåda. Enough said.
Klädseln är också mycket viktig i en sån här bilsemestern
med låtsasfamiljen (Karlekon-maffian). Själv har jag föreslagit nätbrynja med Y-frontkallingar som anstår en svettig, äcklig medelålders amerikanare. Lite har
jag väl lärt mig av min kollegas amerikanska äventyr. Dock så ska jag låta Miss B och fröken Grebestad få ha kvar sina sinnens fulla bruk och ha på mig nåt annat
Åker förbi och ser en Grums hockey-skylt utanför orten och
håller på at spy, inte av åksjuka denna gång.
Miss B varnar oss för bilköer och att vi skulle få stänga av
motorn till och med med tanke på hur långsamt det gick. Hittills är vi ensamma på vägbanan. Och det är inte för
att herr Arne har kört fel.
”det här går ju som på räls” utbrister herr Arne plötsligt
och flinar stort över det. Sen kommer han på sig själv och säger ”nej justja vi
kör ju bil, inte tåg?”.
Varför åker vi då på en sån här tur då kan ni undra, The
mated chef är ju för fan gourmékockar, inte lallande fågeltittare?!
Men ”för att kunna äta sin fiende så måste man kunna förstå
sin fiende”, sa en gång Djingis Kahn. Och för att vi ska kunna tillaga god kyckling
eller ankbröst (hehehe bröst) så måste vi ju förstå oss på hur ankjäkeln
levde? Därav denna tur för vår del. Vi
åker inte ner till Tyskland för någon annan anledning.
Personen som är mer känd som Dals långeds stolthet, varnar oss
för att dom snart kommer bakifrån. Bortsett från det uppenbart snuskiga man kan
få ut av meningen, så är vi trots allt imponerad av lé Bjoerks tydliga
racingskills. Vad fan får dem lära sig på körskolan ute på Hammarö?!
Snart i Vänersborg för att hämta ut våra medpassagerare som
vägrade åka med oss karlar första sträckan. Bara för det blir det SR P3 i 5 timmar utan musik i bilen som straff.
Fröken Grebestad och Miss B har varit i bilen i 10 sekunder
och musiken är redan på 300 % högre, rundtur i Vänerborg påbörjad och mina
trumhinnor förstörda då jag hamnade precis under högtalarna.
Låten ”fuck her gently” gör att stämningen blir på topp
igen. Med det menas att övertröttheten tar över och alla skriker ut dem helt
fel tonerna och fröjdas i textens lustliga meningar.
Nej nu måste man nog få en kvarts god natt sömn om vi ska
orka kolla efter den sällsynta snapsfinken och de andra läckra fåglarna senare.
Återkommer senare om inte fröken Grebestad väcker mig med massa tjuvnyp och
vassa armbågar, har fått höra det är förbud mot sömn här..
Mitt i natten. Kolsvart ute. Vet inte vad klockan är eller
vilken dag det är längre. Stämningen i gruppen blir allt mer tyngre. Läget på
ön börjar bli svårare för varje minut som går och maten håller på att ta slut.
Ö-råd är nära.
Med tanke hur vi har kört om varandra, tävlat om
förstaplatsen och kastat bananskal och kaffemuggar genom fönstrena, så liknar
detta mer ett Super Mario Kart än famileutflykt.
Efter några båtturer och spyor senare så är vi äntligen
framme i Tyskland, nattens mörker gömmer oss för fåglarna vi önskar hitta här
nere.
Fröken Grebestad viskar till när vi åker genom en tysk stad
när hon får syn på en spydig fyllkråka som vinglar över vägen. Perfekt start
och stolt är vi nu när vi sett detta exemplar av fågellivet här nere.
Herr Arne är näste man till rakning när han börjar trimma på
mustaschen. I nästa sekund så upptäcker han en dimmögd snapshane, mycket vanlig under tidiga morgnar när folk inte kommit upp än.
Skumma kvarter vi kommer till när vi halv 3 på natten rullar
in i Burgs centrum helt vilsna. Dimman ligger tät, kolsvart och inte ens
gatulampor som är tända. Liknar mer och mer en skräckfilm.
Helt plötsligt står vi mitt ute på en åker och om det var
skräckfilmsvarning förut så är det mycket värre nu. Är inte det där en liftare som kommer gående ur dimman?
Till slut så hittar vi platsen där vi vilar våra trötta
sinnen och börjar leta efter de fåglar vi är ute efter. Dem andra 2 bilarna i
karavanen anländer strax efter och är lika taggade för att få kolla efter
tysklands små billiga bestar.
Att berätta alla
arter vi hittade blir allt för jobbig, så här kommer åtminstone ett urval av
dem: den vinglande whiskeyhönan, knaaalfinken, rödnosade bakisfalken, den
berusade sångfågeln och ett vackert exemplar av den tonåriga vodkamesen.
Lika snabbt som vi åkt ner så åker vi hem igen. Vi har fått
det vi var ute efter så alla är mätta och belåtna. Men trötta, så nu blir det
sömn igen.
Ingen vidare sightseeing när vi åker motorväg hela vägen
tillbaka också. Får nöja sig med att tugga på det oborstade matresterna som
sitter kvar mellan tänderna, glömde ju så klart en tandborste, fin i kanten som
man egentligen är.
Äntligen iland på fast mark i Sverige igen och börjar att
kyssa asfalten och sedan spotta ur den igen då jag inser att det är alltför nära
Skåne för att smaka bra.
Detta betyder också att det är min tur att köra. Helsingborg
– Karlstad here we go!!
Så klart börjar jag med att åka fel så vi är på väg mot
Malmö, och blir nästan utkastad ur bilen på fläcken. Hårt att ligga på topp när
jag bara kör på grusvägar uppe i Malung annars och inte är van vid 3-filigt
(eller yoghurt som galenskaparna skulle ha sagt).
Verkar då vara värre i bil numero dos där en viss
norrlänning aldrig heller kört 3-filigt och en av passagerarna jag citerar:
”höll på att skita på sig”.
Stopp på IKEA med min lilla familj då miss B och herr Arne
gått över till att vara små skitungar i baksätet och måste både på toa, slåss,
klagar på värmen, är hungriga och säger att farbror David är dum. Vet hutt
skitungar.
Känner mig lite badass när jag TAR en lånekatalog som
egentligen ska lämnas tillbaka i kassan. #likeabadass
Vänersborg är viss mellanstopp nummer 2, och inte mig emot
då bilen drivs på diesel och jag på kaffe.
Blir utskälld av hunden i huset för att jag är en främling
på gården. Min tur att bli livrädd nu.
Nya tag och nu blir det inget mer bloggande innan
hemkomsten.
ÄNTLIGEN I KARLSTAD! Först måste vi så klart bära upp alla
fågelexemplar vi tagit med oss och alla annan utrustning. Dessutom så ska alla bo
på högsta våningen nästan också..
Ett träningspass senare är jag äntligen hemma och däckar nu
i sängen. The eagle has landed och nu blir det 14 timmars sömn! God natt och
hoppas ni njutit lika mycket som jag under resan.
Men självklart ska vi väl delge vad matlådan bestod av? Är ju därför vi är så pass kända som vi är!
Dagens Resekäk
200 g finstrimlad
Vitkål
150 g rivna rödbetor
1 dl majonnäs
2 dl gräddfil
1 tsk fransk senap
salt & peppar
pasta
ruccola
fetaost
kötbullar
steksmör
Blanda ihop vitkålen i en bunke och riv hela rödbetor över
det. Häll i gräddfil och majonnäs, fransk senap och peppar & salt och
blanda sedan runt allt tills det ser ut som en pastasås som stått ute i solen
några veckor, lila och krämig!
Stek köttbullar i smöret, koka pasta al dente och lägg i en
matlåda. Häll i coleslawen, och garnera med fetaost och ruccola!
Så här ”underbart” ser sörjan ut och kan liknas med Björns taco in bag för svenskar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar