För vår blogg kan liknas med en superb dvd film.
Davids inlägg är som den vanliga filmen, det som är beundransvärt och som får de stora massorna att höja oss till skyarna, medan mina inlägg är som bonus-materialet & easter eggsen (som man äter på påsk, men det tar vi då), och som ger er ett nytt perspektiv på det vi skriver.
Nu vet jag inte vad jag menade med detta men det gör inget.
Dags för del 2 i min serie som jag väljer att kalla för Metal-matlådan.
Bandet bildades någon gång innan David var född (för David är äldre än mig och visare).Bandet är en instrumental & sång grupp.
Bandmedlemmarna har ben.
När ni läst detta förstår ni självklart att jag talar om Anthrax.
Precis som Slayer kommer dem spela på Big 4 konserten (som jag kommer recensera här också). När man hör bandets musik, hör man på en gång att bandet framför en mycket lugnare stil än vad Slayer har.
Om Slayer är gatorna i Bangkok där man äter ett kycklingspett är Anthrax en grön äng där man andas in luften som smakar som min mosters jordgubbspaj.
Nu säger jag inte att Anthrax är sämre än Slayer, för det är de verkligen inte! Anthrax är ett band som alltid levererar och har en härlig energi.
Även fast sångarens röst är hel skön så är det ändå Scott Ian (rytmgitarristen) som stjäl blickarna. Hans getskägg och galna stil gör ingen besviken. Inte ens Kim Paunia.
Bästa album:
Utan tvekan: Among The Living
Top 5 låtar:
1. Caught In A Mosh
2. Indians
3. I Am The Law
4. Madhouse
5. Efilkinufesin
Kolla också:
Även fast det inte är Anthrax som gör originalen så är låtarna mycket bra!
Antisocial
Bring The Noise
Om Anthrax hade haft konsert ensamma, hade jag då sett dem:
Svar ja, fast det beror också på vart dem spelat. Stockholm & Göteborg ja, Malmö nej (om jag inte varit där på plats redan.
Om Anthrax vore en mat vore dem:
En saftig balterburgare (både kyckling & nötkreatur) med en flaska hemkört.
Slutbetyg:
3.5 pandor som David hämtat hem från Kina, för han fruktade att dem skulle dö i katastrofen i Japan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar